Varför är det så att när man är lycklig och allt är bra.
Ja då ska massa tankar och oro dyka upp som ett "brev" på posten ??
Varför ska man alltid "trassla" till det liksom?? Och försöka hitta "fel" i allt..
Är det så att vissa av oss omedvetet tycker att vi inte "förtjänar" att bara vara lyckliga och ha det bra liksom?
Eller är det för att vi är rädda att bli sårade?

Vad beror det på ?? Hmm ja det är många frågor i skallen på mig denna dag..
Och det är nog för att jag är en specialist på att försöka göra just detta..
Hitta "felen" är något som jag alltid försöker göra, innan det är försent...
Vill inte vara den som står där ledsen och sårad igen.

Men nu ska ju erkännas att älsklingen min gör inga fel, han är precis vad jag alltid velat ha..
Fast för mig är det för bra för att vara sant liksom.. Och jag har svårt att bara acceptera det...
Och när man är så långt ifrån varann som vi är, ja då är vissa dagar bara "hemska"...
Dessa dagar kan man se en kommentar eller en bild, som nå helt annat än vad den egentligen är..
Man förstorar upp det till något som inte alls finns där egentligen..
Suck ibland blir jag bara så less på mig själv..
Fast har man blivit sårad förut, ja då är man på sin vakt för att inte gå på samma nit igen...

Ska alltså tilläggas att jag älskar honom sjukt mycket och han är verkligen underbar på alla sätt och vis. Det är i min egen hjärna alla spöken finns..

Hugs And Kisses